Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hon nödgades vara skild från sina barn och sitt hus.
Hon hade, likasom mängden, trott på en Högre Makts
omedelbara inverkan till framkallande af detta tillstånd; men
insåg nu mer än väl och hufvudsakligen deraf, att så
många blifvit botade för åkomman, huru’falsk och oriktig
denna åsigt varit; önskade nu ifrigt att blifva helbregda och
derfbre nyttja medicin. Hon lofvade att med all makt
sträfva emot de påkommande förebuden till anfall, ehuru
hon ännu kände, ”att det onda var henne ’öfvermäktigt?>.
Hon uttryckte lifligt den önskan, att få vara allena,
synnerligast vid anfallen; ty då fremmande personer
betraktade henne eller hon såg sig omgifven af menniskor,
kände hon genast liksom förebud eller en viss benägenhet för
anfall, och dessa blefvo under sådana förhållanden långt
svårare än annars.
Anfallet låter omöjligen beskrifva sig; men jag måste
likväl försöka en framställning af dessa högst
märkvärdiga, pathologiskt intressanta och underbart imponerande
företeelser.
Det började med en tryckande oro i bröstet, en
obehaglig känsla i armar, skullror och hals, uppåt nacken;
snart uppkom en flåsande, häftigt stötande andedrägt,
såsom vid häftig spasm i diaphragma, med täta, högst
ofullständiga inspirationer, väl 120 i minuten; ansigtsdragen
förändrades, antogo ett uttryck af djupt, innerligt lidande,
liksom en hjertfrätande sorg målade sig der. Det sågs,
att hon försökte arbeta emot någon inre mäktig drift att
tala eller sjunga; ty hon sökte krampaktigt att än med
ena än med andra handen och stundom med båda hålla
för mun eller näsa; än tryckte hon starkt näsbrosken
tillsammans än pressade hon med fingrarne läpparne emot
hvarandra. Oartikulerade ljud frampressades, än såsom
hä-hä-hä, än sifflerande, än grymtande. Och om hon
uppmanades att vara stark och förståndig — en härdig och
fast vilja vore en vigtig hjelp för kuren — svarade hon
under de häftigt stötande in- och utandningarne korta,
häftiga ja! ja! ja! Hela detta skifte af strid och qval räckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
