- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 5 /
11

(1857-1863) [MARC] Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tationer. Nu tyckte Laurbeck sig kunna uti sina tal och
predikningar hejdlöst angripa både höga och låga, konung
och folket för deras synder och hota dem med Guds
straffdomar. Bland sådana predikningar var en, som han den
29 juli 1706 höll i Piikkis kyrka och som åstadkom
allmän ovilja hos åhörarena. Såväl detta som hans, såsom
corollarier till fadrens ånyo utgifna disputation: nde gratia
DeiP tillagde anmärkningar och förklaringar, äfvensom ock
hans egen disputation: ”de impedimentis studii theologici1’,
ådrogo sig stor obelåtenhet hos theologerna och föranledde
en långvarig rättegång, som biskop Gezelius väckte emot
honom och som fördes med förbittring på hvardera sidan.
Denna rättegång väckte så mycket större uppseende, som
hvardera parten sökte skaffa sig medhåll och försvarare
från andra orter, biskop Gezelius från Sverige och
Laurbeck från flere tyska universiteter, hvarigenom striden
tycktes blifva ändlös, i synnerhet som biskop Gezelius ville
bilda en skild komité, sammansatt af personer från olika
orter, för att granska och afgöra målet. Men som kongi,
senaten bestämde, att Åbo domkapitel ägde att ransaka
och fälla utslag, dömdes Laurbeck, den 23 juli 1708,
för-lustig sin akademiska tjenst, prestaembetet och
licentiatvärdigheten, hvilken dom stadfastades af senaten den 9
oktober samma år, utan ätt Laurbeck deri vann någon
lindring, oaktadt han några år derefter gjorde försök att hos
konungen få domen upphäfd.

Laurbeck slutade såsom flyktig sitt oroliga lif i Ystad
den 16 mars 1716. Ej mindre det misstroende, hvarmed
man då för tiden betraktade pietismens sträfvanden i
andra länder, såsom farliga för kyrkan, än Laurbecks af
öf-vermod och äregirighet beherrskade sinne vållade hans
o-fard, hvilken likväl icke drabbat honom så tungt, om
biskop Gezelius icke låtit sitt orthodoxa nit utbryta i
personligt hat och förföljelselystnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/5/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free