Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket lian tillskref den goda barnauppfostran han åtnjntit af
sin fader.
Den 21 sept. 1730 blef Achrenius ordinerad till
pastors adjunkt i Pedersöre, der ban d. 14 jan. 1731 trädde
i äktenskap med Anna Mar gar. Degerman, dotter till
prosten Anders Degerman. Under sina första tjensteår
predikade Achrenius flitigt om väckelsen, och studerade
der-jemte Speners, Franckes, Scriwers och Rambachs arbeten.
Men hans eget själatillstånd förföll mer och mer, under det
han fann nöje i verldens sällskap och tidstördrif och var
tillfreds med verldens goda dagar, sämja och frid. Sjelf
känslolös för sitt eget hjertas andeliga behof, fastade han
sig icke ens vid det förtal han hörde om sig, ej heller vid
de anmärkningar man gjorde, angående motsatsen
emellan hans lif och hans predikningar. År 1733 hlef han
bataljonspredikant vid Österbottens regimente, som då låg i
garnison i Willmanstrand. Der fann han ock sådana
vänner, med hvilka han trifdes väl. Achrenius var likväl icke
någonsin uppenbart ogudaktig hvarken der eller förut i
Pedersöre. Hans tillstånd var fastmer emellan Guds barn
och verldens barn, så att han haltade på båda sidor. Men
år 1735 föll han i en svår sjukdom, hvarunder han hlef
rörd i sitt samvete, så att han straxt uppbrände en liten
visbok, som han hade skrifvit under sitt fåfänga tillstånd.
Emot sin förmodan, kände han, under sjukdomen, då han
engång höll bön, inom sig en hastig öppning till nåden,
hvaröfver han gladdes, och fick nytt hopp, nytt mod. Men
som han under denna glädje tog sig en pipa tobak, vardt
det honom invärtes sagdt: ”du håller en pipa tobak för
bättre än den inre fröjden", och med samma försvann ock ,
glädjen. Derpå råkade han i en svår samvetsångest, gret
och ropade öfverljudt, att hans själ var i nöd. Detta gaf
de verldsligt sinnade menniskorna anledning att yttra sig
om honom: "Han har predikat nog strängt för andra, och
nu är han sjelf i förtviflan." Efter sitt tillfrisknande
deltog han åter som förut i verldsliga tidsfördrif.
År 1736 blef Achrenius kapellan i Esse, med hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
