Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kräfja af min hand de själars blod, som genom min
försummelse na ligga i helvetet? Denna ångest gick likväl
efter en kort stund öfver och han kände sig lagn och trygg
i samvetet. Då han återigen af svaghet ej fick andra ord
fram, upprepade han den förra frågan, men kände med
samma inom sig, att han borde blifva stum, och frågade
fördenskull: vill du, att jag skall förstummas, min Jesu.
Om du vill, så låt mig förstummas, min Jesu; jag vill
göra mig stum, jag vill göra mig stum, min Jesu. Detta
sade han med sådan frimodighet och innerlig öfverlåtenhet
under Herrans vilja, att han hvart ögonblick väntade på
uppfyllelsen af’sin bön. Men som det ej inträffade,
betraktade han orden såsom en ingifvelse att upphöra med
predikande i Esse och annorstädes. Derefter bad han:
Herre Jesu bed för elända, för verlden beder Jesus icke,
^ hvilka ord han upprepade i flere resor, tills han vann
styrka och frimodighet att utropa: Herre Jesu, förskräck de
ogudaktiges hjertan! Efter att några gånger hafva
upprepat nämnde ord, uppstod i kyrkan ett buller deraf, att
en del af folket begynte hoptals fly utur kyrkan,
hvarun-der en person ropade: domen kommer, domen kommer, då
han såg predikanten hoppa så högt i predikstolen, att
klädesfållen syntes öfver den så kallade bakstolen, eller
såsom hans angifvare uppgåfvo, att stöfvelkragarne syntes
öfver predikstolskransen. Omedvetet hade Ächrenius
sålunda en god fjerdedels timma hoppat i predikstolen, för
att afstampa stoftet af sina fötter öfver hårdnackade
syndare, och det med sådan häftighet, att åhörarne fruktade,
det hans hufvud skulle fastna emellan den
tvärstocksbyg-nad, som var högt öfver predikstolen. Sjelf kände han sig
derunder endast lätt till kroppen, och då han varsnade, att
folket flydde från kyrkan, visade han med handen åt
dörren och ropade: fly, fly bort! hvarmed han fortfor under
hela den tid han hoppade i predikstolen. Slutligen
ämnade klockaren och sexmahnen komma att fasthålla honom,
men han afvisade dem, och slutligen fördes han af egen
kraft, såsom han sjelf tyckte i ett starkt väder, ner från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
