Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utaf denna tidens allmänna svärmiska nyheter har
väl något hörts ibland några af dem, som kommit efter
freden hem från Sibirien; dock har, Gudi lof! ingen
någon särdeles oro gjort, mindre så långt kommit dermed,
att man kunnat någon derföre publikt tilltala. Endast
kapten vid fortifikationen, boende i Perno socken här i
Nyland, Adam Brunon, har småningom begynt med åtskilligt
i dessa år; hvaraf man sett första profvet nti ett bref till
landshöfdingen baron Stierncrantz, deri han alldeles vill
att klockarena skulle vid kyrkorna afskafias, med något
mera. Men år 1737 kom han fram med det han haft i
hågen, då han den 20 september genom bref till mig
(Juslenius) söker bevisa det vara emot Guds högsta majestät
ganska förmätet f att prestema på Guds vägnar, i Guds stad
och ställe, förlåta synder; önskande, att jag ville ett så högt
mål uti moget Öfvervägande taga9 och sedan på de af
yrester-skåpet härtills gifna förargelser god och skicklig ändring skaffa.
Och vidare: Att ock i läroståndet är en förfallen christendom,
der de under fåraklädningen den grymma och frätande
anti-christiska ulfoen framvisa. När jag den 27 näst derpå
följande oktober hans omtalade bref och satser vidlyftigt
besvarat och grnndligen vederlagt, inkom han den 2
december med ett annat bref, allt af samma innehåll, att prestens
förlåtelse är fåfäng och ministerium impiorum kraftlöst, det
han vidlyftigt utförer. Hvaruppå han ock fick svar den 23
ejusdem. Efter det sedan på någon tid icke vidare
hördes af honom, hade man hopp, att han af Gnds ords
öf-vertygande kraft rörd ville af stå med sina villfarelser; men
ehnrn han icke fann, hvad han vidare framföra skulle, var
hans sinne dock icke ändradt, hvarpå han visade prof, då
han 1739 hemkom från riksdagen, i det han ntspridde en
försmädlig skrift under namn af: Oförgripeliga påminnelser
vid de 4 bref som löjtnanten Brunon och biskopen doktor Daniel
Juslenius vexlat sig emellan är 1137, angående himmelrikets
nycldar. Då jag härom inhemtat kunskap såväl genom
tren-ne herrar baroner Armfelts utgifha attest, att de icke
allenast bekommit en sådan skrift, utan ock densamma ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
