Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klarade sig villig att lida det ådömda straffet. Jag visade
honom första grunderna i salighetsläran, sökte med lämpa
öfvertyga honom om hans själafara, beklagade den,
Önskade honom Guds förbarmande ocb nåd till bättring samt
gick bekymrad bort. Efter en orolig natt skyndade jag
mig om morgonen till en af presterna, den jag visste vara
i det närmaste lika sinnad med mig, yppade för honom
mina tankar om fången, och han sade sig hafva befunnit
honom i lika ömkeligt tillstånd. Vi följdes då begge åt
till fängelset, der jag frågade fången, huru ban då var till
mods? Han svarade helt kallsinnigt: hvad felas mig, jag
har sofvit ,roligt i natt. Jag erinrade, att sömnen var väl
ock en gåfva af Gud, men icke bevis på nådastånd, eller
själens välmåga, hvarpå han framför allt borde vara
betänkt. Ehuru fogligt jag talte till honom, blef han dock
nu förbittrad och förebrådde mig med häftighet, att jag var
sträng och hade kommit att plåga (kiusamaän) honom;
den andra presten hade ock talt med honom, men icke på
sådant sätt. Ehuru jag på det ömmaste bad honom
besinna sig, var det dock förgäfves. Min medbroder kunde icke
längre hålla sig, utan började skarpt tilltala honom, men
fick samma förebråelse som jag, med tillägg, att jag
för-ledt äfven honom till hårdhet emot sig. Här kunde
således för denna gåpg ingenting uträttas. Jag begärde då
ett sammanträde till öfverläggning med alla prester och
erhöll deras* samtycke. Här anförde den ena efter den an-,
dra vidlyftigt, huru mycket de arbetat med deliquenten,
huru beskedligt han bemött dem, och huru godt hopp de
hade om hans goda beredelse. Ändtligen fick ock jag
anföra mina tankar och tilläde, att som jag ej vunnit
förtroende hos deliquenten och der funnos nog prester, som
besökte honom, kunde jag ej. mer befatta mig med honom,
åtminstone innan han kallade mig. Man upptog mitt
an-dragande med kallsinnighet, låtsade icke gilla mitt beslut,
men torde i hjertat varit nöjd, att jag drog mig från
saken. Efter 4 eller 5 dagars bortavaro beslöt jag mig att
göra ett nytt försök. Efteråt fick jag ock veta, att fången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
