Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattade han ock hela församlingen såsom en husfader sin
familj, utdelande åt alla sina råd, sina lärdomar.
Allmogen har ock sedermera yttrat sig, att Gadolin lärde oss
att läsa, men Rancken lärde oss att förstå, hvad vi läsa,
att behålla det lästa och lefva derefter. För att
underlätta inhemtandet af salighetsläran utgaf han sin kateches,
hufvudsakligast för sina Bjernoboer. Sedermera gjorde
han sjelf tillägg och rättelser till denna skrift, för att
införas i en ny upplaga, hvilken han uppdrog sin son Johan
Gustaf år 1811 att föranstalta. Men saken stannade
der-vid och boken blef sålunda icke allmännare känd och
kringspridd. Söndagsskolor, som på andra orter först i senaste
tider uppkommit, införde Rancken redan, 1808 i Bjerno,
ehuru de först några år senare kommo i full gång (se n:o
6). Presterna skulle nemligen på söndagseftermiddagar
undervisa sådana äldre och yngre personer, som vid
läs-förhören befunnos vara tröga i bokläsning. För att skaffa
värnlösa eller af sina föräldrar vanvårdade barn någon
cbristlig uppfostran hos välkända personer, utverkade han
af brukspatron Matts Augustins enka Catharina WoivaUn
en donation af 1000 riksdr riksgäldsmynt (se n:o 7—9).* 1
Så länge helsa och krafter medgåfvo skötte Rancken
ensam och utan biträde sina presterliga sysslor. Men när
åldern efter 34 års tjenstgöring började taga ut sin rätt,
och utmatta arbetskraften, göromålen deremot tillväxte,
måste han taga sig adjunkt. I anseende till den redan då
öfverklagade bristen på prester (se n:o 12) nödgades han
åtnöja sig med sådana män, som stodo till buds, tills han
i
1 I sammanhang härmed må äfven nämnas, att då föraren
Anders Storck hemkom från sj når i ga kriget 1762, medförde han ifrån
Pommern de första potäter till Bjerno, instoppade nti ett par
ullstrumpor, och utplanterade dem invid sitt torp. Sedan denna tid har detta
nyttiga födoämne hlifVit odladt i Bjerno. Prosten Rancken anmälte
detta i hushållningssällskapet, och följden hlef, att Storck år 1815
fick af sällskapet emottaga en belöning af 50 riksdaler rksglds (se n:o
10, 11).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
