- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 5 /
311

(1857-1863) [MARC] Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

år 1813 erhöll sin egen son Engelbrecht till önskadt
biträde.1 Och när seminarii pastorn, kyrkoherden vid
domkyr-ko finska församling föreslog Rancken, att tillåta denne
förhoppningsfulle son att blifva tjenstgörande vid
domkyrkan, afslog den åldrige fadren detta anbud och beklagade,
att prestbildningen ännu fortfor att vara så skral, att
domkyrkan med svårighet kunde erhålla lämpliga unga män i
sin tjenst (se n:o 13,14). Också voro hans krafter denna
tid så medtagna, att han ej mer orkade verka från
predikstolen med samma nit som förut (se n:o 15).

Ehuru Rancken i sin undervisning och lära förenade
lag och evangelium, predikade lika mycket om bättring
som om tron, öfverensstämde det dock mera med hans
varma hjertelag att högre betona evangelii lära om tron,
uppenbarad i kärleken. Tron utan kärlek ansåg han vara
död, likasom ock kärleken utan tro sakna grund och rot,
kärna och merg, och hoppet förutan både tro och kärlek
var i hans ögon en tom fantasi, en svindlande illusion.
Luthers skrifter aktade han högt, men utan afguderi; ty
det gudomliga Ordet, icke i utbrutna stycken ur de heliga
böckerna, utan sådant uppenbarelsen i dess helhet
innefattar det, ställde han högst. För honom var ej nog att veta,
hvad Paulus lärde; för sin egen och hvarje annan christens
själafrid och det sannt christliga sinnets fulla
tillfredsställelse äskade han äfven bekantskap med Petrus, Johannes
och Jacobus. — Rättfördiggörelsen utan helgelse ansåg han
vara icke blott en otillräcklig, utan äfven lös och falsk
grund att stödja sin .salighet uppå. På dopets
nådeförbund, af synder mångfaldigt brutet, byggde han ej något.
Att tjufvar, mördare med flere syndens trälar borde kallas
christne, erkände han aldrig, oaktadt deras dop. Nej, den
som icke genomgått nya födelsens reningsprocess i anda
och sanning, och vid denna sannings bekännelse trofast

1 Engelbrecht Rancken, kapellan, ocb vice pastor i Mietois kapell af
Wirmo socken, är en man, bvars verksamhet finska kyrkans historie
bör teckna på sina blad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/5/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free