Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han började fördenskull låta sina vänner och förtrogna
förstå, att folket är nära att råka på villoväg nti
sökandet af sin själs salighet. Detta kom till Las tigs öron, och
han beramade en sammankomst, hvarvid Ruotsalainen skalle
redogöra för sina invändningar mot Lustigs lärotyp.
Ruotsalainen försvarade sig med kraft; men icke dess mindre
bortstöttes han från Lustigs anhang och behöll på sin sida
endast fem bekymrade själar. Sedermera blef han väl åter
upptagen i de väcktas samfund, utan att dock vinna
mycket gehör för sina tänkesätt. Folket var så intaget af de
utvärtes gudaktighetsöfningarne med böner och sånger, att
det ej ville afstå från ett nog högt uppskattande af dem.
Sålunda förflöto öfver tio år under omvexlande strid och
försoning mellan Lustig och Ruotsalainen, dock så, att den
förre, som nedtystade Ruotsalainen vid sammankomster
med orden: du får ej förhäfva dig i de äldres närvaro (et
sinä saa olla suupaltto vanhain seassa), behöll
öfverhan-den, emedan han, såsom äldre och utrustad med mognare
erfarenhet åtnjöt större anseende bland de väckte.
Dessutom var Ruotsalainen just under denna tid stadd i det
största armod och måste arbeta för sin familjs lekamliga
bergning. Men sedermer^; uppstod en formlig schism
emellan dessa folklärare, i anledning af en häftig strid, som
Ruotsalainen vid en stor sammankomst hade med Lustig.
Stridsäranet gällde, enligt Niskanens förklaring, den
väsentliga skilnad, som äger rum emellan verkhelighet på
ena sidan och sann gudaktighet jemte eu sann och
lefvan-de trosöfning på andra sidan. Men A. Möykkynen
utlägger Ruotsalainens åsigter vidlyftigare, sägande honom
haf-va anfört, att då Herren genom sin Andes nåd bragt oss
till väckelse, böra vi, såsom fattiga, fördömda syndare
dagligen återvända med själens inre längtan till vår
Förbarmare, att han i nåd måtte vända sitt ansigte till oss,
förlåta våra öfverträdelser och synder, förläna oss nytt
sinne, ny håg och nya krafter att vandra på lifvets väg. Och
då Herren Gud redan i första bättringen och
rättfärdiggörelsen benådat oss, böra vi nu troget följa denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
