Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af den sålunda besegrade Lnstigs anhängare
Öfvergingo nu de flesta på Ruotsalainens sida och han höjde
sig således till läropartiets hufvudman. För dem, som
derefter samlades omkring Ruotsalainen utlade han trons
rättfärdighet och huru Christus tillegnas med en sökande tro
(etsivä usko),[1] och huru man med trons förtröstan vågar
nalkas nådethronen, att under dagliga lifvet undfå
syndernas förlåtelse samt att man med hoppets tillförsigt bör
fortfara, och icke misströsta, om Herren uppskjuter med sin
hjelp och finner godt och nyttigt att qvarhålla i
sorgehuset, för att derigenom förödmjuka syndaren och der lära
honom känna, huru Frälsaren kan tillegnas utan egna
gåfvor och känningar; ty han hade funnit, att menniskorna
mera sträfvade efter gåfvorna än Gifvaren och förklarade
för dem Frälsarens ord: salige äro de, som icke se och dock
tro Joh. 20: 29.[2]
Detta inträffade efter Ruotsalainens misslyckade
försök att komma till Polen, eller omkring år 1819.
Ty från Wiborg återvände han om sommaren 1817,
utblottad på allt, och bosatte sig först i ett torp under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
