Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han under troBkamp trängde sig fram, framstod han alltid
renad, förnyad, mera förödmjukad, mera evangelisk och
varsam, men också mera klarsynt och kraftfull, än förut.
Utan tvifvel måste han lida mycken inre bestraffning och
vånda för sin syndighet i allmänhet, sina felsteg, sin
bejd-löshet; men en stor del af hans svårare anfåktningar
hängde nära tillsammans med den lärarebefattning, han
kommit i. Jag hörde honom en gång under de sista åren, då
han ock var trött af det myckna umgänget med många
slags menniskor, yttra, att han skulle slippa många
plågor och kunna lefva ett mycket lugnare och trefligare lif,
om han icke nödgades ha att göra med så mycket folk:
och deri hade han utan tvifvel rätt. Men det var då så
beställdt, att han icke kunde draga sig undan, om han ock
ville. Hans ”kiusaukset” voro naturligtvis icke synliga
u-tanpå, och ban talte icke mycket derom, samt förmådde
skäligen bra under invärtes storm hålla någotsånär lugn
yta. Något som, efter det han talat med många
menniskor, ofta anfäktade honom, var, att han möjligen sagt för
mycket åt den ena, för litet åt den andra, behandlat en
för strängt, en annan för slappt, förtörnat någon svag,
gif-vit någon anstöt eller anledning till förargelse o. s. v. För
sådana efterräkningar fick han vanligen, då han hemkom
från sina resor, genomvaka en och annan natt. Han var
alltid mycket rädd för att gifva förargelse eller anstöt åt
uppriktiga, svaga, kristligt sinnade menniskor, likasom han
ock eljest till dem hyste stor kärlek och bade mycken
omvårdnad om dem, hvarföre han ock kunde se ganska
mycket besvär, för att upprätta sådana, om han trodde
eller visste dem vara i andlig nöd och fara, och det så
mycket mer, om han misstänkte, att de tagit anstöt af honom.
Satt han bland vänner och var vid sitt glada och
skämtsamma lynne, så såg han sig vanligen nogä omkring, om
någon svag eller obekant vore tillstädes, som kunde taga
anstöt af hans förhållande, såsom han ock hade till
ordspråk: ”taitamattomain kanssa ei pidä leikkiä laskeman”.
Jag säger vanligen; ty flere gånger inträffade väl ock mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
