- Project Runeberg -  Historiska upplysningar om Religiösa rörelserna i Finland i äldre och nyare tider / Del 6 /
51

(1857-1863) [MARC] Author: Matthias Akiander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dragning till mannen, förmodade hos honom finnas något
uppriktigt, om ock missriktadt sträfvande till sanning, och
skulle gerna velat öppet samtala med honom, för att om
möjligt i någon måtto gagna honom. Men då annat ej
hjelpte, så företog han sig något upptåg i den andras
å-syn, eller talade något bakvändt i den andras närvaro,
hvilket hade den följden, att mannen stötte sig på honom
samt slutligen brast ut och gaf honom en god lexa, Då
var Ruotsalainens komedi slut, och när han engång fått
mannen ut från hans slutenhets förskansning, kunde han
tala med honom så, att de snart förstodo hvarandra, och
möjligen till slut kunde åtskiljas såsom goda vänner. I
sådana fall tyckte man sig väl icke rätt kunna godkänna
Ruotsalainens metod att gå till väga, ehuru man högeligen
måste förundra sig öfver resultatet, till hvars vinnande
andra icke skulle kunnat uttänka något medel. Men det
kunde man nog ock inse, att det hör skiljd natur dertill,
att få sådana metoder att lyckas. Ganska ofta råkade
Ruotsalainen ut för personer, som genom samvetsoro och
lagsfräldom befunno sig i ett så stelt, bundet och nedtyngdt
tillstånd, att de föga direkte kunde fatta något evangeliskt
tal. Med dem ställde han då, på ett eller annat sätt, så
till, att han först fick dem att skratta, eller eljest fick
vätskorna i rörelse hos dem, så att de åtminstone i någon
måtto blefvo naturligt lediga, förrän han begynte tala
allvarsammare med dem.

Om hans tillämnade polska resa vill jag nämna, att
det var något, som han räknade till sina felsteg och
hvar-om han icke gerna talade.

Om språktalarena eller tungomålstalarena (”kielillä
puhujat”), med hvilka Ruotsalainen hade att skaffa snart
sagdt hela sitt lif igenom, allt ifrån väckelsernas början i
Savojärvi, skulle säkert kunna skrifvas mycket, blott
någon med ägande behörig insigt och omdömesförmåga först
skulle studera sig in i saken. Från den tid jag blef
bekant med Ruotsalainen styrde han dem, som förekommo,
med säker hand, så att de hvarken fingo tillfälle att upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhistupp/6/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free