Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sen perään, niinknin Auttajansa, siksi käin Pyhän Hengen
todistus lukitsee ja vakuuttaa Christuksen vanhurskauden
myös hänelle kuuluvan.”
De der orden om nya födelsen: Hills (syndaren)
får i sitt inre erfara, att han har en nå<F, hafva af
Ruotsalainens motståndare blifvit uttydde såsom det
väsentligaste af hela hans lära (ett hyggande på inre känningar
och drifter, hvaraf benämningen känslopietism). Men
fäster man sig härvid, hvad hans lärjunge A. Möykkynen
ofvan anfört: att syndaren må i sorgehuset lära att tillegna
sig Frälsaren utan gåfvor och känningar (että Syntinen
murheen huoneessa oppisi omistamaan Vapahtajan ilman lahjoita
ja tuntemisita (se ofvan s. 15),1 och hvad en annan man
sagt, nemligen: ”skulle man taga orden: kuin
hän saapi tuta sisällisesti, että hänelle on tuttava ”,
såsom häntydande på ett jägtande efter och förlitande på
känslor och rörelser, såsom de möjligen kunde tagas, så
vore det att alldeles missförstå honom; (— hans ständiga
thema var det, att hålla sig vid Ordet och ” —),
torde man ej med skäl kunna påstå, att Ruotsalainen
byg-de något på dessa känningar. Han vill blott hejda
syndaren från att med ett orenadt hjerta och med en
inbill-ningstro omfatta Christus. Sjelf svarade han ock under
samtalet med en man, som frågade: eikö se (valo
sydämessä ja tunnon rauha) ole tuntoin perään ajamista? ”Ei,
sillä ei siinä tarvihte olla tuntemista, vaan se on
ainoastaan vähäinen armon vilaus Herralta.”
Ihågkommer man härjemte, huru Ruotsalainen i sin
ungdom sjelf förgäfves arbetade att genom lagen komma
till sann bättring och själafrid och huru Högman nedref
detta fåfänga bättringsarbete genom förklaring, att honom
saknades trons tillförsigt, att, så syndfull han än var, taga
nåd af nåd, enligt Guds löfte i ordet, har man ej skäl till
det antagande, att Ruotsalainen skulle, tvertemot hvad han
af egen erfarenhet lärt sig känna, predikat för andra be-
1 Jfr Suometar 1856 n:o 22, derifrån orden äro tagna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
