Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag rent af saknade, såg att min heder, mitt anseende och
mina knnskaper ohjelpligt stodo i fara och att jag ingen
utväg hade till räddning. Nog trodde jag mig på något
sätt kunna undslippa den sjuka, genom meddelandet af
den lösa tröst jag gifvit dem, som deraf aldrig varit i
be-hof; men min följeslagares sällskap, som yttrade
erfarenheter, dem hvarken jag eller mina predikoförfattare drömt
om, såg jag mig ej kunna undvika. Den lugna och säkra
ton. hvarmed mannen omtalade dessa saker, gjorde, att jag
ej uppenbarligen vågade förklara alltsammans för dårskap
och svärmeri, så mycket mindre, som jag någon gång i ett
gammalt theologiskt compendium hade läst om dessa för
mig okända saker. Sedan bonden länge inväntat mitt
yttrande och troligen misstänkte, att jag var obekant med
allt hvad till en sann cbristendom hörer, frågade han mig
beskedligen, hvad som gifvit första anledningen till min
väckelse och huru jag hade kommit till förening med min
Frälsare? Nu, tänkte jag, gäller det att hålla sig rak och
snäsa den näsvisa menniskan. Dig, du bonde, var mitt
svar, angår det icke. Jag är både undervisad och
pröf-vad af lärda män, och de hafva godkänt min berömliga
skicklighet för läroembetet; det är onödigt för dig att
befatta dig med sådana saker; dermed väl. Bonden
svarade beskedligen: förlåt mig, herre! icke har det varit min
afsigt att oförrätta eder; jag erkänner äfven gerna min
ringhet och brist. Men i min enfald har jag alltid tänkt,
att alla de, som blifvit rätta christna, skulle likna
personer, som tillsamman varit ombord vid ett skeppsbrott och
med stor lifsfara, den ena på ett, den andra på ett annat
sätt blifvit räddade och nått stranden; jag har derföre trott,
att en konung ej skulle misstycka, om den jemte honom
bergade tiggaren frågade honom, huru och genom hvad
medel han blifvit räddad. Härefter teg bonden, och jag,
träffad af det sanna i hans anmärkning, gjorde detsamma.
Den återstående delen at vägen tillbragte jag under
uttänkandet af en lärd oration, genom hvilken jag efter
framkomsten tänkte rädda min ära. Ankommen till stäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
