Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kar derom. Likasom hans kusin hade han sedan år 1817
följt med de religiösa rörelserna i sin hemsocken och
blif-vit en varm anhängare af P. Ruotsalainen och dennes
synnerliga vän. Från Idensalmi flyttade Niskanen först till
Ylivieska kapell, der han blef landbonde på
kapellansbo-let, och sedermera år 1843 till Pidisjärvi kapell af
Haapajärvi nya pastorat, der han tillhandlade sig Niskakoski
hemman och tillbragte återstoden af sin lefnad samt åtnjöt
stort anseende såsom folklärare. Han kallades ock här
Niskakoski.
Sedan år 1836 hade väckelser ägt rum i synnerhet i
Pidisjärvi, der förenämnde Malmberg var tjenstgörande
prest och derifrån gndaktigheten kort derpå utbreddes till
andra trakter af Kalajoki socken. År 1834 blef Malmberg
bekant med Ruotsalainen och hans lära, hvilken sålunda
kom till Österbotten och derstädes hyllades af bekymrade
själar, hvilka genom både Malmbergs och Jonas Lagi
bearbetning kommit till väckelse. Äfven andra yngre
för-samlingslärare, som drogos till lifvet i Gudi, blef vo
afgjor-da ruotsalainiter. Men var Malmberg den första bland
pre-sterne, som gillade ruotsalainismen, så var han ock den
första, som afvek derifrån,’emedan Lagus redan år 1839,
då religionsmåle t i Kalajoki behandlades, hos Malmberg
varsnade en ötvergång till större evangelisk frihet än som
med försakelsen och köttets dödande är förenlig. Någon
uppenbar söndring emellan Malmberg och Ruotsalainen
ägde likväl icke rum. Efter W. Niskanens bosättning i
Pidisjärvi började Malmberg omfatta honom med vänskap
och förtroende, då han hos denne med ruotsalainismen
förtrogne, kontemplativa man fann sympatier för sina egna
åsigter. De nåderörelser menniskan känner i sitt bjerta
och vissheten af barnaskapet ville dessa förståndets män
ej erkänna för sådana kännetecken på troslifvet, eller
med-gifva dem hafva någon sådan betydelse för trosöfningen,
som de förmenade Ruotsalainen inlägga i dem. Detta blef
skiljepunkten emellan Niskanen och Ruotsalainen. Dock
kan ref. ej vidare redogöra, hvari Niskanens afvikelse från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
