Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt betraktar köttets korsfästelse, som för trons
bevarande måste dagligen ske, för en bård lära (darnm dogma)
(se ofvan s. 112). Likaså angriper ban uti ett annat bref
(se ofvan s. 113) Lappoboerne för det de, omfattande
Chri-stus med förståndets tro, förakta korsets skola, och vid
stora sammankomster söka endast andelig glädje, utan
förmåga och kraft att med evangelii nåd bota Christi
andeliga lekamens brustna lemmar samt försumma att pröfua
sig sjelfva, om de åro i tron, eller känna sig , att Je-
sus Christus är uti dem (2 Cor. 13: 5). Han lägger dém
derföre på sinnet, att den, som genom förnuftstron
menar sig bafva barnaskapet, far vilse, om han ej aktar på
den Heliga Andas vittnesbörd, emedan aposteln säger:
hvilken icke hafoer Christi anda, han hörer honom icke tiU
Hom. 8: 9.
Men ehuru bannlyst af Ruotsalainen betraktade W.
Niskanen honom ändock fortfarande för sin lärofader, för
hvars rika, ande liga erfarenhet han hyste mycken aktning.
Enahanda var icke förhållandet med Jonas Lagus, hvars
läroåsigter Niskanen klandrade vida strängare än
Ruotsa-lainens, på sätt hans historik utvisar. Honom stemplar
Niskanen såsom hufvudman för den läroriktning,
hvilken bygger tron på en inre känsla om Christus (rakensi
uskon sisällisen Christuksen tuntemisen päälle), och
hvilken lära hela Niskanens ”Muistokirja” går ut på att
ned-rifva.
På ref:s gjorda förfrågan hos Niskanen sjelf, rörande
de läror honom togos till last, svarade han, att han aldrig
förkunnat sådant som hans afundsmän föreburit, utan
alltid vid sina föredrag stödt sig på Bibelns grund (se bil.
n:o 3). I ett annat bref till ref. menar Niskanen, att den
villoandlighet (hurmahengellisyys), som leder menniskorna
till mångahanda villfarelser och hänför dem till profetior,
härrör af väckta presters bemödande att omskapa
trosläran till mera evangelisk än hon enligt Åugsburgska
trosbekännelsen är. De inblanda nemligen i läran
mennisko-funder, lagar och stadgar, genom hvilka den enfaldiga ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
