Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tersta f örstånd smått, så att han icke uppsåteligen och
e-mot bättre vett vill strida deremot, ty har man i samma
enfaldiga uppsåt velat meddela de tankar, som infallit, då
man Ögnat igenom bans förenämnde disputationor,
önskan-des och förmodandes, att de ej omildt eller vidrigt
ansedde blifva. Herren Gud göre alles vår sjelfklokhet, ja allt,
som är och bör heta vårt eget, till ett intet, på det Jesus
må kunna intaga vårt förstånd och der blifva vårt ljus
och vår sanning, på det vi icke måge fela hvarken i vårt
eget eller andras bépröfvande och bedömmande!
Innan vi understå oss att taga andras, i synnerhet
välmenandes och rättsinnigas vägar och steg under vårt
skärskådande, så böra vi hafva l:o någon öfvernaturlig
pålaga och kallelse dertili af Gud i våra hjertan och
samveten, om vi icke skola sjelfve falla under detta apostelns
skarpa förhör: ho är du, som en annans tjenare?
Rom. 14: 4. Ty dertili, vill ej förslå en blott välmening
och naturs elds drift, som vill inbilla och intala oss att
tro, det de och de fara, vilse och draga många efter sig
utur, fårahuset; du måste sätta dig deremot medi hand och
mun, att, om du icke klan få dem tillbaka, som redan gått
ut, du då. åtminstone må bjuda till att hindra andra, som
af de förras exempel fatta lust till att begifva sig på samr
ma. vägen* Man vill i kärlek och af hjertat Önska, att
blott denna välmening drifvit, auctoren till att skrifva ber
mälte disputationer, och icke den; eljest gångbara
akademiska disputersjukaa, hvarmed man vill hålla sig fram,
visa sig stor och höglärd samt göra sig väl känd och
meriterad hos sina så kallade andeliga förmän. Har auctorn
vittnesbörd af sitt eget samvete, att icke detta senare u-,
tan det förra varit hans uppsåt, så kan det engång blifva
en retirad och gifva något skäl och svalka, för hans
samvete i längden, när han sjelf skall ställas under Guds ran-
utgaf en theologisk disputation de separatismo år 1736, hvars första
del ventilerades under A. Bergii och andra del under Is. Björklunds
praesidio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>