Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ton, gaf åkaren sin beskärda del och smög derefter med
snabba steg in på Holländarevägen.
»Här finns ju inte ett enda hus», sade rekognoscören,
ej utan ängslan, för sig sjelf; »det börjar verkligen stöta på
äfventyr det här.» Snart såg han dock en och annan liten
koja skymta fram der och hvar; ty qvällen var just icke af
de mörkaste, och snön, som här låg i rikligare mått än inne
i staden, hjelpte också till att lysa upp trakten. Ja,
Landaler märkte till och med slutligen hvar den förste åkaren
nu höll och såg denne straxt derpå komma sig till mötes.
»Åt hvilket håll gick herrn?» tillropade han denne.
»Åt venster, uppåt backen.»
Landaler fann lätt den anvista platsen, der en smal
gränd eller väg, några steg längre bort, föll af åt venster,
uppåt en sakta sluttande höjd. Och till sin stora belåtenhet
såg han der också en mörk figur röra sig, hvilken väl
svårligen kunde vara någon annan än Willner. Staden var här
alldeles slut och från högra sidan kändes landsbygdens friska
luft strömma in. Men till venster, uppe på höjden, sågs
ett ensamt ljus glimma; ditåt ställde nu den förste
vandraren sina steg och försvann hastigt i det lilla hus, hvarifrån
ljusskenet kom.
Landaler fann dock för bäst att ännu några minuter
hålla sig qvar på vägen, innan han gick vidare; men
sedan smög han, varsam som en katt, upp emot det lilla
huset, hvilket låg inom en gärdesgård ett stycke från
vägen eller gränden. Inga fönsterluckor hindrade här hans
spejande blickar att intränga, och dristigt gick han fönstret
så nära som möjligt. Och hvad såg han nu? En temligen
rymlig kammare, der det visserligen såg fattigt ut, men
ändå rätt trefligt och nätt. Der funnos blomkrukor med
flera rätt vackra växter uti; der hängde taflor på väggarne,
och mellan dessa till och med en bokhylla, rikare på böcker
än mången som har sin plats i ett studentrum; der voro
snygga gardiner för fönsterna; — der tycktes, i få ord sagdt,
finnas all den komfort, som den ärliga fattigdomen kan
beatå sig. Men den uppmärksamhet, Landaler häråt egnade,
var ej särdeles stor mot den han rigtade på personerna der
inne. Långt fram i soffan satt en gammal fru, tarfligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
