- Project Runeberg -  Hon må vara hvem hon vill. Berättelse ur Stockholmslifvet /
68

(1857) Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillbaka och läl dem hvila på det hus, der Anna kanske snart
skulle störas af ropet om mördaren; och hans hjerta kände
sig härvid mera beklämdt, än det nyss varit vid tanken på
den förestående fångenskapen.

»Du var ändå min enda verkliga vän,» suckade han
inom sig. »Gud löne dig för din godhet!»

Hans tankar afbrötos här af en sång från en
närbelägen koja. Det var samme fiskare, som för en stund sedan
gått honom förbi, som här sjöng sin visa om igen, och af
denna hördes just nu följande vers:

»Ack, har man ej Gud i hågen,
— Jag tänker och alltid tänkt —
Långt bättre att under vågen
Man låge i djupet sänkt!»

Intet af dessa ord undgick målarens uppmärksamhet.
Hans hufvud sjönk dervid ned emot bröstet och heta tårar
föllo, brännande, på hans kind.

XIII.

»Men här? — Blott fyra nakna väggar
och ingen vänlig varelse att öppna mitt
hjerta för!»


Vidtbesjungna Mälarvåg — hvilka olika slags bygder
fröjdas icke af din anblick! Än återspeglar du den dunkla
skogen, än luta leende blommor sina anleten öfver ditt djup.
Slott, byar och städer stå stolta på din strand; snabba
seglare bäras af dig ifrån nejd till nejd. Och med huru olika
blickar betraktas du icke af de menniskobarn, som se ut
öfver dina fjerdar!

Här, vid din lugnaste vik, gå tvenne trolofvade och
drömma sin sköna framtidsdröm; — för dem återger du
blott himlens klarhet. Molnet, som far fram öfver din yta,
varsna de icke. Det skönjes så mycket bättre af henne, som
från en annan strand står spejande efter den väntande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhmvhhv/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free