- Project Runeberg -  Hon må vara hvem hon vill. Berättelse ur Stockholmslifvet /
74

(1857) Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aflidnes vänner, Ahlborg och Haller, derjemte båda togo på
sin ed, att Willner en gång i deras närvaro hotande yttrat,
att han snart skulle tysta Landalers giftiga tunga; så blef
saken så utredd, att målaren ansågs hafva med berådt mod
bringat den mördade om lifvet. Och blef han sålunda utan
några särdeles betänkligheter, af rådhusrätten dömd till
döden, hvilken dom, efter ett par månaders förlopp, äfven
stadfästades af hofrätten.

Målaren hade visserligen mer än en gång både yttrat
och tänkt, att lifvet numera vore honom af föga värde; men
när hans dom var fallen och förkunnade dödsstraffet, då
kunde han ej undgå att känna, det lifvet ännu var honom
kärt. Ja han var ännu långt ifrån beredd att lemna den
jord, der han mellan många mulna stunder onekligen äfven
haft flera ljusa och glada; och behöfde han icke dessutom
månget lefnadsår till, för att genom en förbättrad vandel
kunna åtminstone i någon mån godtgöra hvad han hittills
brutit? Han vädjade således nu till den kungliga nåden, och
redan i Januari månad blef han hugnad med dödsdomens
upphäfvande.

Men det var derföre icke en fullständig frihet, som
gafs i utbyte mot det ensliga cellifvet; det blef först att
genomlefva en tioårig fångenskap, visserligen med mindre
tvång än hitintills, enär han hädanefter åtminstone då och
då finge röra sig under den öppna himmelen och inandas
samma luft som hvarje annan lefvande varelse, men ändå
förfärlig genom det umgänge med mensklighetens afskum,
han härunder måste uthärda.

En afton i medlet af det nya årets första månad stod
han nu ensam vid ett af fönstren i arbetsfängelsets andra
»etage». Flera fångar voro väl närvarande i samma rum
som han, men de hade, hvar på sitt håll, någon
sysselsättning, som drog deras uppmärksamhet ifrån hans person, och
han kunde således för något ögonblick få i ostörd ro lemna
sina tankar fritt lopp.

Ehuru det var midt i vintermånaden, var det ännu icke
alls vinterlikt derute; det tycktes snarare som om våren
varit i annalkande. Marken hade sålunda ej minsta snöfläck,
var icke ens stelnad af kölden, utan tvärtom upplöst af flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhmvhhv/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free