Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
heller förr än nu tackat sin Gud för en så töcknig afton,
som den närvarande.
Ingen af de båda männen yttrade emedlertid något
vidare, förrän de omsider uppnått den ensliga
Horntullsgatan.
»Nu, gudskelof, är väl det värsta öfverståndet!» sade
vaktmästaren då, och Willner inföll dervid: »Gud gifve det
vore så väl! Men säg mig nu», fortfor han strax derpå,
»hvem är det jag har att tacka för det här? — Det kan
omöjligt vara er sjelf, som inte det minsta kan känna eller
intressera er för min person!»
»Nej, min själ, det är nog någon helt annan! Jag har
emellertid gått ed på att inte säga er det; men kanske kan
ni om någon tid få bättre upplysning af det här.»
Han tog med dessa ord ur fickan ett mindre paket och
räckte det åt målaren.
»Detta», tillade han upplysande, »innehåller två bref. I
det ena har ni respengar, och det får ni öppna när ni vill;
men det andra får inte brytas förrän ni lemnat landet.»
»Förunderligt!» svarade målaren i det han stack paketet
på sig. »Jag räddas ur fängelset och får inte veta genom
hvem. Men måtte Gud välsigna den, som så lifligt tar del
i mitt öde! Denna min innerligaste önskan är det enda
tacksamhetsbevis jag kan lemna; helsa och säg min okände
välgörare det, om ni träffar honom!»
»Det lär jag knappt göra», svarade vaktmästaren; »ty
så vida nu allt går lyckligt, så lära vi båda komma att
följas åt. Men se der ha vi omnibusen», afbröt han hastigt
och visade på den täckta vagnen, som just i detsamma
närmade sig nedifrån tullsidan. »Han går alldeles tom den här
resan och låt oss derlöre begagna oss af tillfället!»
Kusken anropades och straxt derpå suto de båda i
omnibusen och kommo med den utan vidare uppehåll tilJ
hörnet af Horns- och Repslagaregatorna. De gingo härifrån
nedåt Södermalmstorg, under det att vaktmästaren kastade
förstulna blickar, än åt ena, än åt andra hållet, för att se
till, hvilken väg han säkrast kunde välja. Uppe i
Göthgatsbacken såg han två poliskonstaplar och tvenne andra nere
på torget, ungefär midtför Löfvings bokhandel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
