Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( )
Och gömmer allt för blicken i ett nu;
Dock när han åter träder frara ur molnet
Och klar som nyss bestrålar nejdens skönhet,
Då stiger Gunnar fram i vänners krets.
Och lifligt talar han; men alla lyssna:
V vänner, sågen J hur mörkret nyss
Sig dystert sänkte i den frida qvällen;
Då märkten J helt visRt också hur hasligt
De sköna stränderna för ögat straxt
I töcken dolde sig; men se, när månan
Bröt åter fram och med föryngrad klarhet
Sitt skimmer göt utöfver haf och land,
Då byggde den en väg af idel strålar
Hän från den Danska till den Svenska stranden!
Så har det varit från den äldsta tid,
Att mörker skiljer och att ljus förenar.
Se mörkrets syskon, barbari och hat,
De töd de tvedragt — och från ena landet
Hän till det andra drogo folken nu;
Men jordens store jublade vid striden
Och af de spillror, som de funno qvar,
De hurtigt timrade sig nya välden;
Och, att än mer i sina händer bringa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
