- Project Runeberg -  Dikter /
156

(1863) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gossen.

Hvar stjerna, som så ses falla från himmelens hvalf

ibland,

En menniskas ande är det, som går till ett bättre

land.

Flickan.

”Så kallt är i mörka stugan; ack, vill du ej

utåt gå

Och hem ta ur skogen bränsle, att värma oss båda två?

Gossen.

Jag kan ej, hur än jag önskar; — så hög ligger

drifvans snö; —

Men icke, kär liten syster, må du uti vintren dö! —
* *

Så drog han der af sin tröja och svepte kring

systern ömt;

Att sjelf han af frosten kyldes, det hade han

lätt förglömt.

Men drömmarnas väna engel de lidandes jemmer ser,

Han skänker dem hvilans sötma; han skänker dem

ännu mer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:11:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amhonma/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free