Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och diup 1 och en 4:dels aln. En annan, som war 8 och en half aln lång, war
1 aln bred, och 3 qwarter och 2 tum diup mittupå, och föga lägre wed
ändarna. De kunna roos såsom andra båtar med så många par årar
man will. Fast så wäl Fransoserna, som willarna i America, hwilcka
aldrig annars färdas i sina båtar, än med ansichtet framåt, bruka
swäfwa, eller som Engels männerna och de Swenska i Pensylvanien kalla det,
padla sig fram, då den som bak uti sitter med sin åra drager försorg om
styrandet. Wed deras nyttiande brukar man gierna den försichtighet, at
man på grunda och orena ställen färdas mycket sachta, ty annars torde
det hända, at pålar, qwistar och stenar kunde rifwa hela stycket af botnen
bort, då båten med häftighet rusar emot dem. När man nalckas
stranden, är för samma orsaks skuld, ei heller rådligit, af låta båten löpa
tils hon stannar på båtnen: utan bör hon förr städias i sitt låpp, då
en stiger i watnet och bär lasten up. Om något Fruentimmer, eller
folck af wärde är deruti, tager en karl och bär dem til lands. Fast
ingendera wore af nöden, om allenast en brygga blefwe utbygd ifrån
landet, såsom kopparstycket föreställer, ut med hwilcken båten kunde ställas,
och så wäl lasten, som folcket, upsättas. Sidst bäres och sielfwa båten
på landet och stielpes omkull; ty annars skulle han snart af wäder och
wåg, emot stränder, stenar och qwistar sönder skufwas, och utom dess
äfwen snarare taga röta. Men hade man at befara det solenes heta
torde uplösa becket utur sömmarna, öfwertäcker man botnen med qwistar,
eller och wänder henne med botnen emot marcken, hwilcket sednare doch
ingalunda får skie, om han i flere weckor komme at ligga stilla; ty då
röta de från jorden stigande fuchtigheter botn näfret. Desse
näfwerbåtar wara mera eller mindre, ifrån 3, til 8. år, alt som de wäl
achtas til och brukas uti rent watn; ty uti grunda, orena och steniga
watn kunna the ei länge härda.
§. 4.
Men, ehuru swaga och farliga dessa fartyg förekomma, hafwa the
doch ogiemena fördelar. Ty först löpa the lättare och fortare uti watnet,
än en träbåt, sedan kunna the och bära större ladning än träbåtar, af
samma storlek, och det som är det förnämsta, kunna the utan möda
bäras öfwer land. Derföre äro de och för Fransosen uti Canada så
omisteliga, at han dem förutan näppeligen kunde drifwa en åttondel af den
handel, han nu endast gienom dessa båtar, hela 500 Swenska mijlar,
och än mer, up i landet fortsätter, så at han dem ingalunda för några
tunnor guld wille umbära; Ty som floderna längre up der landet är
obebodt på många ställen, äro upfylda af nedfalna stora trän,
annorstädes äro branta och höga forssar och watufall, annorstädes åter en, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
