Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8. Annas bref till sin bereste fästman; en ung sjöman - N:o 9. En flicka, som ger sin friare korgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hvarje morgon hörer jag efter bref från
dig, men alltid förgäfves.
Dock vill jag tro att intet ondt händt dig,
sedan sist du skref och lämnade den
Ostindiska hamnen. Du skref då, att du var på
väg mot ön Ceylon och att Ni skulle dit och
intaga en last af kaffebönor och kanel, och
sedan skulle Ni segla till Europa med det.
Ack ja, godt vore att du snart vore i land
på något ställe och kunde sända ett bref till
Din längtande Anna.
P, S.
Ditt porträtt, som du sist sände mig, har
jag satt i en vacker ram, belagd med snäckor
och koraller och här står det på mitt lilla
blomsterbord omgifvet af blommor och
kransar, ditlagda af »sjömannens brud.»
N:o 9. En flicka, som ger sin friare korgen.
Välborne Herr Officer!
Det var med blandade känslor jag mottog
herr Officerens bref, helst jag icke kan finna,
att jag någonsin gifvit anledning till den
förtroliga ton, som genomgår detsamma. Hvilka
eröfringar Ni kan göra här i verlden, hr
Officer, så är det icke på detta sätt — det får
jag uppriktigt säga Er — som Ni eröfrar mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
