Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9. En flicka, som ger sin friare korgen - N:o 10. En vän ger Sigfrid Hjalmar uppmärksamhet på att hans fästmö är honom otrogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjerta. Det är en fästning, som lika litet
intages genom dylika stormlöpningar, som
genom suckar och smäktande kärleksförklaringar;
både de ena och andra äro mannen ovärdiga.
Men den gifver sig godvilligt, när den rätte
eröfraren kommer.
Jag är visserligen fri till mitt väsende, och
mången, som icke närmare känner mig, torde
stöta sig dervid, men den aktning, som man
är skyldig mig såsom qvinna, låter jag icke
ostraffadt såras. Det är detta jag måste
förklara Er, på samma gång jag äfven förklarar,
att någon vidare brefvexling emellan oss icke
kan, icke får komma ifråga.
Det är verkligen beklagligt, att jag icke
kan sluta dessa rader med försäkran om min
aktning för herr Officeren, utan med uttryck
af harm. Men jag skall glömma och förlåta,
sedan jag nu besvarat Ert bref, som det
förtjenar.
Kristina Berglund.
N:o 10. En vän ger Sigfrid Hjalmar
uppmärksamhet på att hans fästmö är honom
otrogen.
Ädle broder och vän!
Jag känner dig för en redlig och trofast
kamrat och vill i allt ditt framtids väl. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
