Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Det soliga New York
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
skorna få härunder varken äta eller dricka, icke ens
vatten.
Av särskilt intresse för oss svenskar är, att en ung svensk
konstnär Oscar Borg, f. n. bosatt i Santa Barbara i
Kalifornien och framstående landskapsmålare, har ägnat ett
ingående studium åt de bofasta indianernas seder och bruk.
Han har länge levat bland dem i Arizona och i en serie
mycket karaktäristiska oljefärgstavlor och akvareller
fixerat en mängd scener ur deras dagliga liv, religiösa
ceremonier och danser. En av hans mest kända stora dukar
av denna serie, »Ormdansen», har förvärvats av
University of California och är uppsatt i en av dess hallar.
Museet besitter också ytterst värdefulla samlingar från
de gamla kulturerna i Mexiko och i Centralamerika från
tiden innan spanjorerna upptäckte landet. Märkligt är att
så väl mexikanerna som peruanerna kunde uppföra
väldiga monument i sten utan att äga någon som helst metall
utom guld. De hade även i övrigt en ganska högt
utvecklad kultur och räknade bl. a. med decimaler. Men i vissa
hänseenden stodo peruanerna — den tredje avdelningen
vi besågo — högre än nordamerikanerna. Peruanerna
kände bland annat, till bruket av brons.
Mycket intressanta äro museets samlingar av peruanska
vävnader. Peruanerna använde som råmaterial ylle,
bomull och alpacka och tillverkade de yppersta vävnader i
sköna, konstnärligt komponerade mönster. Lerindustrien
hade nått en hög utveckling, och de förfärdigade icke
endast lerkärl utan även porträttbyster av förträfflig
karaktäristik. De begagnade även en del mera komplicerade
musikinstrument, såsom t. ex. den s. k. panflöjten. Deras
begravningssätt påminner om de gamla egypternas, i det
att liken i hopkrupen ställning stoppades in i dyrbara
vävnader för att bevaras för evigheten. Ehuru de sannolikt
ej kände balsameringskonsten, äro liken ännu mycket väl
bibehållna, beroende på, att den mark, där kistorna
nedsattes, bestod av alldeles torr sand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
