Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Fredens finansiella problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
munala, och det är nog så karaktäristiskt för den
nuvarande situationen, att amerikanerna på sista tiden börjat
återförsälja dessa papper till Tyskland, enligt vad därifrån
uppges, i rätt betydande omfattning och efter vad
förefaller med ringa eller ingen förtjänst.
Se vi på den inhemska amerikanska kapitalmarknaden
så har densamma tack vare bankernas återhållande politik
ej varit vidare livlig, men ej heller så stilla, som man kanske
föreställer sig. Bankerna ha tydligen bemödat sig om att
tillämpa ett slags ransoneringsprincip, i det att de sökt
inskränka utgivandet av nyemissioner och lämnat nya
krediter till endast sådana företag som kunde anses vara
särskilt allmännyttiga. I synnerhet ha med tillämpande av
denna regel järnvägsbolagen blivit gynnade. Beträffande
dem ha betydande nyemissioner ägt rum under första
halvåret 1920. Sammanlagt ha under tiden från 1 jan. 1920
till slutet av juni utgivits järnvägsobligationer till ett belopp
av i runt tal 300 mill. dollar, samtliga utsläppta till
parikurs eller något däröver och löpande med en räntefot av
7 proc. De största lånen av denna kategori ha utgivits
av Pennsylvania Railroad med 50 mill. dollar och av
New-York Central med något över 36 mill. dollar. Alla dessa
lån ha genast blivit slutsålda, och det har nog inom
fackkretsar väckt en viss förvåning, att den amerikanska
obligationsmarknaden visat sig alltjämt besitta så stor
konsumtionsförmåga.
Sådan var den ekonomiska situationen i Förenta
staterna och närmast i New York vid min ankomst dit i slutet
av april, för så vitt jag kunde få en överblick av densamma.
Som man finner var det icke något särskilt gynnsamt läge
med hänsyn till det hopp, som man vid den tiden i Europa
överallt närde, att amerikanerna skulle komma Europa till
lijälp och genom lån och krediter bidraga till de av kriget
härjade ländernas finansiella rekonstruktion. Situationen
var nämligen, att den amerikanska kapitalmarknaden själv
befann sig i ett ganska förvirrat tillstånd och att det inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
