Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. I Unionens huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
var just den sortens arbetare Amerika ville ha. De flesta
älskade Amerika och visade sin politiska urskillning och
kultur genom att alia vara republikaner. »Det finns
inga demokrater ibland dem», underströk Lodge, »det är
ett folk, som vi republikaner verkligen kunna lita på.»
Vi talade också om Sveriges kommersiella intressen i
Förenta staterna. Lodge framhöll nämligen, att om
republikanerna segrade till hösten, det utan tvivel komme att
införas en hög tulltariff, dels för att betala krigsutgifterna,,
dels för att skydda industrien. Jag frågade då, om ban
trodde, att Sverige skulle bli lidande därav, t. ex. vid
utförseln till Amerika av halvfabrikater, såsom kvalitetsstål,
trämassa o. s. v. Lodge svarade, att det härvidlag vore
viktigt att få till stånd ett lämpligt system av
restitutions-tullar. Det gällde dock för Sverige att se upp i tid och
skydda sina intressen. Vi hade emellertid alla hans
sympatier.
Jag träffade i Washington också många andra intressanta
personer; bland dem må nämnas danske ministern herr C.
Brun och danske pressattachén herr Nielsen. Våra samtal
rörde sig mest om den lämpligaste formen för anställande
av s. k. pressattachéer, varvid ministern absolut höll på,
att en pressattaché skulle vara direkt, alltså officiellt,
atta-cherad vid legationen för det land, han representerade.
Vidare gjorde jag bekantskap med tre mycket framstående
amerikanska journalister, nämligen mr George H. Peet,
innehavare av en egen politisk korrespondensbyrå i
Washington, mr Ruhan V. Oulahan, New York Times’
representant i Washington, samt mr Charles Michelsen, en broder
till ögonläkaren och Nobelpristagaren Michelsen och
Hearst-pressens ombud. Dessa tre tidningsmän ansågos
representera det bästa, som över huvud taget finnes av politisk
dagsjournalistik i Förenta staterna.
Jag hade med dem rätt ingående diskussioner i några
dagspolitiska frågor, närmast arbetarfrågan och »prohibi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
