Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Spritförbudets förutsättningar och möjligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
ras skulle komma upp på både det republikanska och det
demokratiska konventet för nominerande av de båda
partiernas blivande presidentkandidater, och1 att det i
partiprogrammen skulle intagas paragrafer angående
förhållandet till spritförbudet. Men så blev icke förhållandet.
Orsakerna därtill ha tolkats olika. Det har sagts, att intet
av partierna vågade anbefalla förbudslagen obeskuren för
att icke stöta valmännen. Förslag om revision korn upp
i det republikanska konventet och likaså förslag om
frigivande av handeln med öl och lätta viner, men bägge
förslagen blevo nedröstade i kommittén och kommo icke
till omröstning i konventet. På liknande sätt gick det
i det demokratiska konventet. Ett försök att få igenom
ett uttalande till förmån för en väsentlig skärpning av
lagen, som på det demokratiska konventet föreslogs av
nyk-terhetsivraren, förre utrikesministern William Jennings
Bryan, nedröstades emellertid med stor majoritet. Huru
osäkert förbudslagens fortfarande bestånd med nuvarande
stränga bestämmelser är, framgår även av flera uttalanden
från starkt förbudsivrande håll. Så t. ex. skrev för någon
tid sedan en känd nykterhetsagitator, redaktör Waldemar
Ager, i sin tidning Reform, utgiven i Wisconsin:1
»Det är något betänkligt med lagen. Den har fått sitt
namn av kongressmedlemmen Volstead, som väl aldrig
själv varit medlem i någon nykterhetsförening eller avlagt
något nykterhetslöfte. Han fick i uppdrag att utfärda den,
därför att han var ordförande i lagkommittén.
Presidenten, som underskrev den, var heller icke absolutist, icke
heller flertalet av regeringens medlemmar. Av
kongress-medlemmarna, som röstade för lagen, var blott en
försvinnande minoritet principiella absolutister. I senaten
på samma sätt. I många stater röstade de lagstiftande
församlingarna för ratificering oaktat flertalet invånare
voro mot ratifikationen. Så var det i varje fall i vår
egen stat, Wisconsin. Lagen skulle icke ha gått igenom i
1 Se norska Aftenposten 16 okt. 1920. Brev från dr Adrian Daae.
21. — Key, En Amerikaresa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
