Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Den amerikanska kvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
side och en automobil, som hon i nödfall kan köra själv.
Sedan skall hon vara den lyckligaste varelse under solen,
och hon menar vad hon säger. Vad hon begär är inte
mer — >o-ni man bortser från läget på våningen — än
vad en genomsnittlig arbetare betraktar som ett rimligt
minimum.
Det är något rakt på sak med amerikanskorna, och de
tycka icke om kompromisser.
Men jag har ännu icke talat om den första kategorien
unga flickor, alltså om de unga flickor, som fortsätta sina
studier vid universitetet och taga, examina i syfte att sedan
leva på sitt arbete. Många av dem bli lärarinnor. Detta
kall lockar mycket det kvinnliga elementet. Kvinnorna
kunna inrätta sig med billigare levnadskostnader än
männen, som ha mycket svårt att existera på vad de kunna
förtjäna inom detta yrke. Münsterberg uppger, att i New
Englandstaterna fanns enligt 1900 års’ statistik icke mindre
än 327,614 lärarinnor, svarande mot endast 111,710
manliga lärare,1 och jag antar, att proportionen fortfarande
är ungefär densamma. En del av de unga flickor, som
tagit universitetsexamen och som icke bli lärarinnor, stanna
vid universiteten, somliga ägna sig åt skriftställeri, andra
gå till teatern eller filmen, och över huvud taget äP det
inte svårt för en intelligent och kunnig amerikansk ung
dam att finna en någorlunda lönande sysselsättning.
Men denna kvinnans självhävdelse har en farlig
avigsida ur samhällelig synpunkt, och’ denna framträder skarpt
i den sjunkande procenten av antalet barn, födda av i
Förenta staterna födda mödrar. Redan på 1870-talet hade
man börjat observera, att den angloamerikanska rasens
fruktsamhet i Förenta staterna var i nedgående. Benjamin
Franklin hade beräknat barnantalet i en normal amerikansk
familj till 6, men detta medeltal är nu knappast mer än 2
1 H. Münsterberg: Die Amerikaner, Ernst Siegfried Mittler und Sohn,
Berlin 1904, s. 293.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
