- Project Runeberg -  En amerikaresa 1920 /
397

(1920) [MARC] Author: Helmer Key - Tema: Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Slutord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

397

en mera besinningsfull stämning gjort sig gällande,
åtminstone inom Shipping Board och densamma närstående
kretsar. Man börjar allt mera komma till insikt om, att
amerikanerna ej kunna på ett rationellt sätt ordna sin utrikes
sjöfart utan främmande hjälp. Ett uttryck härför har varit
en uppgörelse, som godkänts av Shipping Board mellan å
ena sidan den amerikanska Harriman koncernen och å
den andra de båda tyska rederierna
Hamburg-Amerikalinjen (Hapag) och Norddeutscher Lloyd om samgående
under en tidsperiod av 20 år med rättighet för tyskarna
att så småningom insätta intill 50 proc. av det till
användning kommande tonnaget under tysk flagg. Den verkliga
innebörden av överenskommelsen är, att amerikanerna
genom densamma lyckas tillförsäkra sig medverkan frän
Tyskland av den sakkunskap, som de på detta område själva
icke besitta.

Några exakta uppgifter om de förluster, som amerikanerna
gjort på sitt skeppsbyggeri under kriget och på den i
sammanhang därmed drivna rederirörelsen, saknas ännu, men
det är uppenbart att förlusterna måste ha varit mycket
stora. En mängd nybyggda stålångare och ännu flera
träfartyg ligga upplagda vid varven eller litet varstans i
hamnarna och torde till stor del få slopas. De stålångare, som
byggts, bestå så gott som uteslutande av fraktångare efter
en standardiserad typ, s. k. »fabriksångare», med en
kapacitet av mellan 7- och 10,000 ton. Men det förefaller som
om denna typ skulle vara praktiskt taget ganska
misslyckad. Världen behöver icke så mycket fraktångare, under
det att beträffande passagerartrafiken fortfarande råder
stor brist på tonnage. Vad som skulle bäst ha betalat sig,
hade sannolikt varit byggandet av kombinerade frakt- och
passagerarfartyg. Med hänsyn till den tendens, som för
närvarande gör sig gällande, att inrätta ångfartygen för
eldning med oljebränsle i stället för med stenkol, torde
det däremot ha varit ett lyckligt drag av de amerikanska
redarna, att. de under åren 1919—20 vid de amerikanska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:00:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amresa20/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free