Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Slutord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
än under de båda senare åren. Krigskonjunkturskatten kan
för bolag under vissa förhållanden stiga ända till 40 proc.
å den uppkomna vinsten (år 1918 uppgick den i motsvarande
fall ända till 65 proc.). Härvidlag1 är emellertid att märka att
en nettovinst av 8 proc. å det kontant inbetalade
aktiekapitalet pius 3,000 dollar är fritaget från
krigskonjunk-turskatt, som alltså först inträder å den vinst, som
överskjuter den på detta sätt fixerade skattefria behållningen.
De kombinerade skatterna ha i vissa fall för personer
kunnat stiga ända till 73 proc. under 1919 och 1920 och
till 77 proc. under 1918 samt för bolagen till ungefär
liknande procenttal.
Det är emellertid klart att sådana skattesatser icke kunna
upprätthållas utan att betänkliga rubbningar inträda i det
ekonomiska livet, vartill kommer att man måste räkna
med att många människor göra stora ansträngningar att
i större eller mindre utsträckning undandraga sig
beskattningen. Det är också detta som inträffat i Förenta
staterna. Den höga skatten har dessutom i hög grad bidragit
till att öka sedelinflationen genom att uppmuntra till
slöseri. Folk tycker det är bättre att själva depensera
pengarna än att skänka dem till staten, och man ser hur så väl
personer som bolag tävla om att göra onödiga utgifter.
Bolag och affärsfirmor ha ökat sina förvaltningskostnader,
betalat extravaganta löner och i överdriven omfattning gjort
reklam t. ex. genom avsevärt ökad annonsering i
tidningarna. Det tjänar ju ingenting till att spara, när staten
föregår med så dåligt exempel.
Men så kommer en annan sak. Den amerikanska staten
har själv skapat en väg för den enskilde att så gott som
alldeles undandraga sig all inkomstbeskattning, i det att den
utgivit obligationer, t. ex. obligationerna av det stora
Li-bertylånet, som äro befriade från inkomstskatt och delvis
från all statsskatt.1 Följden har naturligtvis blivit att
många kapitalister och särskilt de mindre kapitalisterna
sälja så mycket som möjligt av sina äldre fondpappers-
1 Jfr tredje kapitlet sid. 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
