Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flugan och oxen. Gammal fabel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätter jag mig bara på den här oxens horn
och följer med.»
Och så satte hon sig på oxens ena horn
och följde med. Det var ett mycket bekvämt
sätt att resa. Ibland flög ju flugan omkring
för att skaffa sig lite mat. Men snart vände
hon tillbaka och satte sig åter på oxens
horn.
Det var en hel skock oxar, som drevos
tillsammans upp till Stockholm. Men flugan satte
sig alltid på samma oxe. Hon kände sig mest
hemmastadd där, eftersom hon var från samma
socken.
Var kväll, när man rastade, och hennes oxe
lade sig ned att sova, tänkte hon emellertid:
»Stackare, han tycker nog, att jag är bra tung.
Jag ser, att han är trött. Men det kan ju inte
hjälpas. Det är ju så viktigt, att jag får komma
till Stockholm och se kungen.»
När man så äntligen hann fram till
Stockholm, var oxen så trött, att han lade sig ned
på marken, just som han kom innanför tullen.
Då flög flugan upp ifrån hans horn, surrade
och sade:
»Min kära oxe, jag får tacka så mycket för
resan. Men jag är rädd, att ni tycker jag har
varit bra tung att bära.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>