Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den gnälliga Malena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, det kan jag ställa om», svarade gäddan.
»Kan du ställa om, att allt det jag slår på, det
går genast av?» frågade Malena. Hon tänkte
på, hur besvärligt det var att spänta ved, i
synnerhet när det var kvistar i trät.
»Ja, det lovar jag att ställa om», svarade
gäddan.
»Nå, då ska du bli fri», sade Malena.
Och så lyfte Kalle gäddan ut i sjön igen.
Huru gäddans tre löften uppfyllas.
Det första Malena fick se, när hon kom i
land, var en stor, vacker muff, som hängde i
en tallgren.
»Nej, en så präktig muff!» ropade Malena
förtjust och slog sig av glädje på benen.
»Krack», sade det. I detsamma gingo båda
benen tvärt av. Och Malena sjönk till marken.
Gäddan hade hållit sitt löfte. Allt, som hon
slog på, skulle ju gå av.
Malena började gråta. Och Kalle stod
förfärad. Men så sprang han hemåt stugan för
att få hjälp till att bära hem Malena försiktigt.
Malena tog upp sin näsduk och snöt sig.
Men då hon nu drog i näsan, drog hon ut
den, så att den blev så lång, så lång.
Om Malena nu gnällde, så var det inte så
mycket att undra på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
