Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När Marit tappade skälle-kon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När Marit tappade skälle-kon.
En afton ropade Marit i sin lur och
berättade för Sven något, som hänt henne den första
sommaren hon var uppe i fäboden.
Så ropade hon:
Jag var en liten piga,
jag gick i vall med fä,
så tappade jag skällekon
och Majblomma med.
På berget gick jag och locka och grät,
och forsen bland fjällarna så sorgesam lät,
och jag locka och grät.
»Tyst barn!» sa tallen,
»de komma väl igen till kvällen.»
»Gråt inte!» sa granen,
»de komma väl igen ur fjällen.»
Jag ropade: Kom,
små kossera, kom!
Vänd om, små kossera, vänd om!
Då svarades det »mu» bort i fjällen.
»Nå, fick du igen dem då?» ropade Sven i
luren.
»Ja, nog kom de hem till sist», svarade
Marit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>