- Project Runeberg -  Önnemofolk. Berättelser och visor /
28

(1917) [MARC] Author: Anna Maria Roos - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Sensommar och höst - 13. Knallen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Inte kör jag ut någon i det här vädret», sade mor
Anna. »I är handelsman, kan jag se?»

»Jo, det stämmer», sade karlen.

»Och I är en knalle, kan jag höra», inföll Pelle.

»Det stämmer ock», sade karlen.

»Om ni kommer med in till mig ett tag», sade Pelle,
»så ska ni få låna en torr rock, medan er egen torkar.
Och torra strumpor går det också an att få låna.»

»Det var en präktig sak», sade knallen. »Att få torrt
på sig, när man är våt, det är lika redigt roligt som att
få vått i sig, när man är törstig.»

»Ni kommer väl tillbaka och äter aftonvard», sade,
mor Anna, då de båda karlarna reste sig.

»Tackar som bjuder», sade knallen, och så gick han
med Pelle.

»Farmor, vad är en knalle för något?» frågade Sven.

»Det finns en trakt i Västergötland, som de kallar
knallbygden», sade farmor. »I den trakten är jorden mager
men folket flitigt. Där finns vävstolar överallt.
Kvinnorna väver, och männen drar ut på vandring för att
sälja deras vävnader. Det är de karlarna, som man
brukar kalla knallar. När jag var ung, då var det en
stor händelse, när en knalle kom vandrande med sin
packe, full med präktiga dukar och tyger. Numera finns
det ju gott om handelsbodar också på landsbygden, och
nu tror jag inte det är många knallar, som drar land
och rike omkring för att sälja sitt kram.»

»Nej nej, jag är nog en av de sista», sade knallen,
som i detsamma steg in i stugan igen. »En av de sista
men inte av de sämsta. Jag ska strax packa upp mina
varor, så ska ni få se vad jag har att bjuda på.»

»Dröj med det tills i morgon», sade mor Anna. »Så
får vi se på era varor vid dager. Över natten kan ni
gärna ligga här. Vi lägger in en madrass på golvet i
Pelles kammare.»

»Stor tack», sade knallen. »Det är skönt att få bli
där man är, när regnet står som spön i backen därute.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:12:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amrofolk/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free