Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Vid juletid
- 16. Till dopparedagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
Vid juletid.
16. Till dopparedagen.
Tröskmaskinen gick. Dunk, dunk, ljöd det — det
hördes över hela gården. Pelle skötte maskinen, och
Gustav hjälpte till med att mata den.
Dörren öppnades, och fader Anders trädde in.
»Hur går det?» sporde far. »Blir här sluttröskat
till jul?»
»Visst blir det det», sade Pelle och såg nästan lite
förnärmad ut. »Det skulle fäll vara skam, om vi inte
hade färdigt till jul.»
»Ja, det har ju aldrig hänt på Sörgården, så långt
jag minns», sade fader Anders. »Inte ens på den tiden
då man tröskade med slagor. Det vet inte ni unga»
— fader Anders vände sig till Gustav — »hur mycket
besvärligare man hade det förr i världen, då det inte
fanns maskiner av alla slag. Här stod vi och dunkade
med våra slagor, så det hördes lång väg; från tidigt
på morgonen stod vi här tills långt efter det blivit mörkt.
Ett talgljus i en lykta hade vi till lyse. Nog värkte det
i axlar och armar, när man hållit på i några timmar,
för det var ett tungt arbete. Men det var ingen som
satte i fråga, att vi inte i alla fall skulle hålla på intill
sena kvällen. För i hela byn — ja överallt i landet, för
så vitt som jag vet — menade man detsamma, som Pelle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:12:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/amrofolk/0040.html
