- Project Runeberg -  Önnemofolk. Berättelser och visor /
86

(1917) [MARC] Author: Anna Maria Roos - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Sagor och äventyr - 27. Olle och hans vänner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Följande morgon steg Olle, som han ofta brukade,
tidigt upp och gick ut och satte sig på en grön kulle och
såg därifrån den klara solen rinna upp i all sin fägring.
Då fick han se något märkligt. Alla de små
prästkragarna i gräset togo i ring och började dansa runt
omkring honom. De hoppade och skrattade och sågo så
hjärtinnerligt glada ut. Så stannade de plötsligt och ropade
på en gång med späda röster:

»God morgon, Olle!»

»God morgon, små prästkragar!» sade Olle.

De små älvorna började skratta helt sakta. Det lät,
som när vinden susar i gräset.

»Vi kallar oss inte själva för prästkragar», sade en
av dem. »Vi tycker det låter alltför högtidligt för oss.
Vi kallar oss solvitor.»

»Nå, god morgon då, små solvitor!» sade Olle. »Men
vad heter du, som för ordet?»

»Jag heter Titti Solvit», sade älvan, »och jag är
drottning över alla solvitorna här i trakten. Det var mig du
räddade i går från hästens hovar, och nu vill jag tacka
dig därför. Och så vill jag ge dig en gåva, därför att du
är snäll mot både blommor och djur: du ska hädanefter
kunna förstå, vad djuren säger och vad blommorna viskar.»

»Tack, Titti Solvit!» sade Olle.

I samma ögonblick kom en flock svalor flygande i
den blå morgonluften och ropade: »Ki-i, ki-i!» Och Olle
märkte med stor förtjusning, att nu förstod han, vad de
sade. En av dem ropade:

»God morgon, Olle! Är det inte härligt att vara ute,
när solen går upp?»

Och en annan kvittrade:

»Tack, Olle, för att du räddade mitt bo från den där
stygga gossen, som ville stjäla mina ägg!»

Ja, Olle fick mycket roligt av det, att han nu kunde
språka med djuren.

Bland dem han gjorde bekantskap med, voro två äldre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:12:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amrofolk/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free