Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Sagor och äventyr - 35. Det flammande slottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kor i bet, längtande stirrat in i den stora skogens lockande
dunkel.
En dag vart honom hans längtan för stark. Han begav
sig in bland de gröna snåren.
Se — där skymtar plötsligt något.
Det är en hjort, en vit hjort med stora skygga ögon
och vackra gyllene horn.
I nästa ögonblick har hjorten vänt om och skrämd
flyktat uppåt berget.
Erik störtar efter den underbara hjorten. Han ilar
fram emellan buskar och snår, han aktar ej på kvistar,
som slå honom i ansiktet, eller på lömska trädrötter, som
bringa honom att snava.
Men med ens är hjorten försvunnen.
Erik stannar och ser sig omkring, häpen och
förvirrad.
Då hör han i närheten en sakta sång.
Erik går efter ljudet och kommer till en bäck, som
flyter fram emellan mossa och stenar. Ur ett valv av
yviga gröna ormbunkar ljuder sången:
»Det väller, det väller mellan stenar,
det sväller, det sväller under grenar,
det stiger ur doldaste vrå —
ingen vet varifrå’.
Det rinner, det rinner över hällar,
det svinner, det svinner mellan fjällar,
det sorlar under susande trän —
ingen känner varthän!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
