Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Vårdagar - 43. Skogens tempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nere i mossan glänste redan vitsipporna. Men högt uppe i
tallarnas kronor ljöd ett brus, högtidligt som orgeltoner.
»Det är, som om det vore söndag här inne i skogen»,
sade Greta.
»Det, har du rätt i, barn», sade farmor. »Skogen är ett
Guds tempel, och där är det alltid söndag, för den som
förstår att lyssna till skogens sång.»
»Vad sjunger skogen, farmor?» frågade Sven.
Farmor satt tyst en liten stund, så sade hon:
»Jag ska låta er höra en sång, som talar om, vad skogen
sjunger.»
Och så sjöng farmor:
Ser jag, hur blomster lysa väna i sommardräkt,
minnes jag den, som sade: »Sen uppå liljornas släkt!
Icke de så eller spinna, dock kläder dem Herren Gud
uti en dräkt mer härlig än glimmande härskarskrud.»
Och då beder jag honom om sinnets ljusa ro,
beder om kraft att bära min lott med tålig tro.
Hör jag, hur fåglar sjunga i skogens grönskande hov,
o, då fylles mitt hjärta av brusande tack och lov.
O, då sväller mitt hjärta av jublande tack och bön:
Lovad vare du, Herre, som gjort din värld så skön!
Skön sig välver din himmel, din heliga tempelhall,
skön är den grönskande jord, din härlighets fotapall.
Solen sänder du ut att sprida glädje och ljus,
stjärnorna förer du fram att pryda om natten ditt hus.
Hör, ibland furors stammar brusar likt orgors dön:
Lovad vare du, Herre, som gjort din värld så skön!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
