- Project Runeberg -  Önnemofolk. Berättelser och visor /
220

(1917) [MARC] Author: Anna Maria Roos - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. I sommardagar - 84. När det regnar - 85. Höslåtter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

När högt det stänker och skvätter,
då känner han sig så karsk;
sin mössa på nacken han sätter
och blickar så stolt och barsk.

Då kommer hans mamma och ropar:
»Nej, Putte, gå genast bort!
Stå inte och slaska i gropar!
Kom in och sätt på något torrt!»
Och plaskeri plask!
Och slaskeri slask!
Och »slut med plaska!» sa Putte.



85. Höslåtter.

»I morgon blir det att slå Hemängen», sade far.

Alla sågo belåtna ut. Ty slåttern på Hemängen var
liksom särskilt rolig.

Hemängen låg i en sluttning helt nära intill
Sörgården. Där funnos dungar av lönn och rönn och asp och
hassel, vilka fått stå kvar omkring berghällarna, som
här och där stucko upp. Myllan var inte djup i Hemängen
— det var inte långt till berggrunden någonstans. Gräset
var heller inte högt eller tätt, men där växte fullt med
små honungsdoftande blomster av olika slag: ärenpris och
vildklöver och prästkragar och rölleka och blåklockor och
daggkåpa, och det var väl mest för alla dessa blomsternas
skull, som kreaturen tyckte så mycket om höet från denna
äng. Bjöd man dem någon gång under vintern på
hårdvallshö från Hemängen, då gnäggade hästarna av
belåtenhet, och råmade korna av förnöjelse. De kände strax igen
det på doften, det märktes nog, bara man kom i dörren
med ett fång av detta välsmakande hö i famnen.

Men det var nog också ett annat skäl, som gjorde
slåttern på Hemängen så rolig. På andra fält och gärden
slog man ju med slåttermaskinen, men på Hemängen var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:12:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amrofolk/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free