Amerikanska studier / I. Våra landsmän i Amerika / 25 (1883) Author: Ernst Beckman Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Hvar finner man svenskarne?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af utländsk börd». Detta må nu hafva berott på
censustagarens vårdslöshet eller derpå, att svenska familjer som
länge vistats i landet låtit uppgifva sig såsom amerikaner.
Så mycket är säkert, att den offentliga censusbulletinens
slutsumma anger blott 188,082 svenskar födde utom
Förenta staterna, då deremot den af amerikanska tidningar
offentliggjorda, så vidt vi känna, på de enskilda staternas
census direkt grundade uppgift är 194,337. Äfven denna
siffra anse svenskarne deremot alt för låg.

Vill man för öfrigt rätt skatta den svenska
nationalitetens betydelse på andra sidan Atlanten, får man ej glömma
mängden af unga medborgare, i hvilkas ådror det svenska
blodet flyter oblandadt, fastän de äro födda inom landet.
Med dem inberäknade skall, enligt uppgift i
svensk-amerikanska tidningar, antalet föga understiga en half million,
och denna gissning — vi förmoda, att det är blott en
gissning — synes mycket sannolik.

Redan af den öfversigt som här gjorts kan man
iakttaga ett förhållande som rör ej blott svenskarne utan
Förenta staternas folk i sin helhet: benägenheten hos
befolkningscentrum att draga sig vester ut.

Om man tänker sig, att hela landet vore en flat
bordsskifva, på hvilken man placerade alla dess inbyggare
hvar och en på den plats der de äro bosatta, alldeles som
man ställer upp tennsoldater, och man vidare för tillfället
antoge, att alla, unga och gamla, feta och magra, vägde
precis lika mycket, så vore den punkt, på hvilken skifvan
vore i jemnvigt, om den nämligen tänkes hvila på endast
en stödjepunkt, ungefär hvad man i statistiken kallar
befolkningseentrum.

För omkring hundra år sedan, vid den första
folkräkningen (1790), låg i Nordamerikanska Unionen detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>