- Project Runeberg -  Amerikanska studier / I. Våra landsmän i Amerika /
29

(1883) [MARC] Author: Ernst Beckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. »Det nya Skandinavien»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Minnesota hade redan tidigt förmånen af bekantskap
med den europeiska civilisationen; denna var dock att
börja med af enklaste, att icke säga något tvetydigt slag.
Dess bärare voro nämligen de djerfva och råa
fransk-canadiska pelshandlarne. Öfver de stora sjöarna trängde
de år 1665 in i landet. De återvände lastade med byte:
rostgula, fläckiga amerikanska soblar, fina, mörkglänsande
utterskinn, sjubbens gulgrå, spräckliga fäll, gråbruna
elghudar, svarta björnhudar, lurfviga, mörkbruna buffelhudar
o. s. v.

Pelshandeln tilltog alt mer och 1679 anlade en viss
Sieur du Luth en ordentlig handels- och militärpost vid
Öfre sjön. Följande år 1680 undersökte missionären,
franciskanern Louis Hennepin, landet omkring Mississippi
upp till det bekanta vattenfallet, åt hvilket han gaf
namnet S:t Anthony.

Något senare togo fransmännen landet i besittning i
franske konungens namn. Spanien ansåg sig äfven hafva
rättigheter; de verkliga herrarne voro emellertid rödskinnen.
Äfven sedan området till namnet kommit under
Förenta staterna (1812), voro indianerne länge dess herskare.
Visserligen fick det år 1849 en ordnad territorialregering;
inen först efter 1851, då siouxindianerne afträdt allt land
mellan Mississippi och Stora Sioux River kan man tala
om någon egentlig inflyttning. Intill dess utgjorde de
hvite, som samlat sig kring militärposterna och pelsfaktorierna,
blott fem till sex tusen.

Tillväxten blef emellertid nu så betydlig, att Minnesota
redan 1858 vann en plats för sin stjerna på det amerikanska
banéret. Och i den konstituerande församling, som
föregick dess upptagande bland staterna, spåras redan ett
tecken till en skandinavisk framtid. Bland ombuden
befunno sig icke mindre än fyra skandinaver.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amstudier/1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free