- Project Runeberg -  Amerikanska studier / I. Våra landsmän i Amerika /
152

(1883) [MARC] Author: Ernst Beckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. »Om hvartannat»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ur slyngelåren. Då söker den också stundom att skaffa
sig ökad bokbildning.

En frukt af denna sträfvan äro de talrikt
uppblomstrande s. k. ungdomsföreningarna, livilkas förste
upphofs-man lär vara Hemlandets redaktör, hr Enander. Dessa
sällskap till diskussion, deklamation o. s. v. skaffa sig sina
egna små bibliotek och hålla ganska täla sammanträden,
på vissa orter ända till en gång i veckan om vintern och
hvar fjortonde dag om sommaren. Medlemmarne äro både
manliga och qvinliga. Embetsmännen — president,
bibliotekarie, skattmästare och vice president — väljas,
åtminstone i vissa af dem, lika väl bland de unga ([vinnorna
som bland ynglingarne. Presidenten utnämner dem, som
för hvarje afton skola kämpa med ordets vapen. Man
disputerar om alla möjliga satser, ofta barnsligt, alltid med
parlamentarisk ordning. Aro äldre personer närvarande,
»passeras en resolution», hvarigenom de för aftonen vinna
säte och yttranderätt.

-Gip-

Man ser stundom i svensk poesi och mycket ofta i
betraktelser öfver emigrationen den tanken uttalas, att
svenskarne i Amerika lida af hemlängtan. Detta är dock
vanligen blott förhållandet med två slags personer: de som
nyss kommit öfver och de som icke haft lycka med sig.
Naturligtvis fins också ett fåtal som verkligen är offer för
hemsjuka; den är någon gång obotlig.

Men annars är det så, att svensken, synnerligast den
som på senare åren utvandrat, icke mycket längtar hem
till Sverige. Man får till och med ibland till sin sorg
höra Sverige nämnas med ringaktning. Bönder, som äro
stolta öfver att hafva varit fattiga och nu blifvit rika, tala
så om det svenska fosterlandet, som hade det stulit deras
bästa kraft i lönlös sträfvan. De påstå — om med rätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amstudier/1/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free