- Project Runeberg -  Amerikanska studier / II. Pressen i Förenta Staterna /
74

(1883) [MARC] Author: Ernst Beckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Härens befälhafvare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Så gjorde han och det med dragonrevolver i hand.

»Min herre», sade han till min förman, »har jag den
äran att tilltala den pultron som är utgifvare af detta
smutsiga blad?»

»Alldeles — så är det. Var god och sitt ner . . . Akta,
ett af stolsbenen är afbrutet. . . Jag har, så vidt jag kan
förstå, dftn äran att se framför mig den bölande kanaljen
öfverste Tecumseh?»

»Jo, det är jag. Jag har en liten räkning ouppgjord
med er. Om ni är ledig, kunna vi kanske börja genast.»

»Jag skulle med rätta först afsluta en artikel om
sedlighetens och den literära bildningens glädjande
framsteg inom Förenta staterna. Men det brådskar icke så
förskräckligt. Dra’ på!»

Båda pistolerna smälde samtidigt. Min chef förlorade
en lock af sitt hår och öfverstens kula slutade sin bana i
den köttiga delen af mitt lår. Öfverstens venstra skuldra
fick en skråma. De sköto på nytt. Båda sköto bom, men
jag fick min beskärda del: en kula i armen. Vid tredje
skottet sårades båda herrarne lindrigt och en af mina

knogar jemnades. Då sade jag till dem, att jag kanske
borde gå ut och promenera en smula, efter som detta var
deras enskilda affär och jag af grannlagenhet icke ansåg
mig böra vara närvarande längre. Men de bådo mig för
all del sitta stilla och försäkrade, att jag alls icke var i
vägen. Derom hade jag sjelf något olika mening.

Derpå språkade de en stund om valen och om årets
gröda. Jag sysslade med att förbinda mina sår. Snart

öppnades elden med nytt lif och alla skotten träffade,

hvarvid jag dock bör anmärka, att fem af de sex kommo

på min lott. Det sjette sårade dödligt öfversten. Han
sade farväl och frågade med fin humor efter vägen till ett
likkistmagasin . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amstudier/2/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free