- Project Runeberg -  Amerikanska studier / II. Pressen i Förenta Staterna /
133

(1883) [MARC] Author: Ernst Beckman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ur pressens historia: den oberoende pressen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äfven för personliga angrepp såg sig mr Bennett mer
än en gång utsatt. En dag inträngde några herrar på
hans byrå oc-h öfverföllo honom på det våldsammaste i
den vänliga afsigten att bryta hans högra arm, en
ledamot som för honom var mer oumbärlig än för de flesta.
Lyckligtvis räddades han genom polis och andra
tillströmmande personer.

En annan gång mottog han ett paket, stäldt till
honom personligen och enligt uppgift innehållande silfver- och
kopparmalm från Cuba. Derjemte var adressen försedd
med följande anteckning: Af sändare sehor Alcazor.
Skall uppvakta mr Bennett vid sin återkomst till
staden.

Mr Bennett lyckades icke genast få af locket till den
lilla låda, som paketet innehöll. Han räckte derför lådan
till en af de biträdande utgifvarne. Denne bearbetade
locket med en sax, hvarvid några små svarta korn af
misstänkt utseende föllo ut på bordet. Man kastade dem
i brasan, och med ett ljud, som ingen silfver- eller
kopparmalm kunde anses berättigad att gifva ifrån sig,
exploderade de.

Den dagen gjorde man inga vidare försök att öppna
den mystiska lådan. Följande morgon sattes hon i
händerna på detektiva polisen, och sedan hon under ett par
dagars tid blifvit blött i vatten, öppnade man henne
för-sigtigt och fann en mycket sinnrikt sammansatt —
helvetesmaskin.

Det berättas, att någon af de berömdare franska
för-fattarne alltid plägat väga sin egen och andras literära
förtjenst i guld, d. v. s. han sporde alltid efter det pris
ett manuskript betingat, och påstod att detta till sist vore
den enda kritik en författare hade att rätta sig efter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:13:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/amstudier/2/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free