Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Annonsernas guldsand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hela verlden. Det praktfullt utstyrda verket utgör två
volymer om tillhopa mer än tvåtusen sexhundra sidor. Det
är tillegnadt drottning Victoria och presidenten Arthur,
hvar-jemte utgifvaren mr Hubbard med amerikanskt barnslig
förtjusning öfver sina händers verk prydt en af de främsta
sidorna med sitt eget porträtt omgifvet af de olika
nationernas flaggor i färgtryck. Äfven finner man porträtt af
många ledande tidningsmän, samt ytterst intressanta
facsi-mile af kända tidningar från amerikanska till turkiska,
indiska, hinduiska och kinesiska.
Ett annat slags agentur för annonser är upprättad
efter engelskt mönster. Många tidningar i Englands
lands-distrikt tryckas till en del i London, så att en sida
der-städes fylles med annonser, hvarpå bladet sändes ut till
den landtlige utgifvaren för att fullständigas. I Amerika
har man gått ännu längre. Ej blott en, utan tvänne sidor
af en hel mängd landsortsblad tryckas af samma tryckeri
i någon af de större städerna. Den ena sidan egnas åt
annonser, den andra åt små berättelser, hvarjehanda samt
en kortfattad redogörelse för vigtiga händelser, ett slags
amerikansk »Stockholmskorrespondens». De båda inre
sidorna lemnas för lokala annonser och lokala nyheter.
-SO-
Annonserna äro ingalunda den minst intressanta delen
af en tidning. Hvilken har väl rest i främmande land och
icke snart nog erfarit, att studiet af annonser är det
snabbaste sättet att åtminstone ytligt lära känna »folket», att
få reda på hvad som intresserar allmänheten — hvilken ton
som är rådande.
Att ett sådant studium i de amerikanska bladen icke
alltid väcker glada känslor måste erkännas. Särskildt
väcker det förvåning att ett blad som The Herald nedlåter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
