- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
28

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lunda föga gästvänligt, det måste medges; men ett
hjertli-gare mottagande än här bar resenären sällan rönt.

Ekshärad är en mycket gammal bygd. Utqm de så
kalladg jättegrafvarne på det nyssnämnda Ekesberget, vittna
också åtskilliga jordfynd derom, öster om prestgården
qvar-stå ännu tre små grafkullar, i hvilka man redan för 100
år tillbaka verkställt gräfning och då påträffat kol.

För ungefär 50 år sedan funnos ock vid plöjning i
åkern tätt invid prestgården flera silfvermynt af mycket -hög
ålder. Det sista fynd, man känner här i nejden, är en
stenyxa, år 1846 eller 1847, hittad vid det pittoreskt
belägna Nygård, J mil söder om kyrkan.

Men folket vet icke blott att omtala dylika märkliga
ting, det har här som annorstädes — tack vare nutidens
högtprisade upplysning — vida underbarare* händelser att
förtälja.

Så säges t. ex. om Sdljeberget: ”Det bodde fordom
troll i detta berg, och hände sig på den tiden, att en
bonde i qvällningen gick der bredvid och såg på sin
fullmogna åker. ”Hade jag min säd skuren till i morgon tidliga"
— sade han — ”så skulle jag gerna ge till min bästa ko.”
Dermed gick han hem. Om natten hördes en skära flitigt
gå fram öfver gärdet, och ur berget ropade det ti dt -och
ofta: ”gör band ocb bind, bonden ska sjelf snesa!” När
dagen rann upp var all bondens säd afskuren; men hans
bästa ko var också borta.”

Veslra Hinsjön heter ett vatten i Ekshärad. Detta är
så klart, att man på många famnars djup kan se sjöbottnen.
Alla föremål blänka der med .en sällsam glans och detta har
gifvit anledning till den tron, att berget invid sjön är fullt
af silfver. ”En kolare — heter det — brände der en
mila. Elden gjordes då så stark, att silfret i bergets
innandöme började smälta och flyta ned i sjön* Detta såg
kolaren ocb ville då gå ned att npphemta den ädla metallen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:13:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amwermland/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free