- Project Runeberg -  Vandring i Wermlands elfdal och finnskogar /
31

(1852) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”kfanOfver” eller öfverdragen med något brokigt tyg* di
den betor ”hårHr&\

Karlatte bafva ock sin egen dragt, nemligen svarta
reqkar med hakter, låga hattar och ofta gula knäbyxor af
skinn.

”Jjføbføiirøn” är i allmänhet ett blondt, trögt och
oeayggt folk, Hemma i hans stuga råder, åtminstone i
hvardagslag, gerna en märkvärdig oreda. Sä har jag, t. ex., i
ett af de bättre husen sett en rock midt på golfvet — ett
gplf, hvars färg må förtigas en pelströja nära den ena
väggen och en vid den andra; på bordet ett fat vattenväl*
ling och der bredvid, i största endrägt, ett smutsigt lintyg;
samt slutligen på en stång framför spiseln en mängd
rykande strumpor.

. Äfven språket har sina kuriositeter*). Ekshäradsboen
fotar, t. ex., aldrig med någon, utan han ”stormar”i och
vill han derföre uttrycka, att någon är treflig att språka
med, så heter det: ”han ä’ så iin å’ gröm te’ å’% stoerm.”
•— Skall det vid ett annat tillfälle omtalas, hvems den
eller den saken är, då säger man alls icke: "det är Nils’s
häst”, utan: ”dä’ ä’ hästen has Nisch.” Men ett högst
sin-guliert; ord, som tillika har sin egen historia, må för ingen
del förbigås, nemljgen det, åtminstone förr, ofta
förekommande ”Kola-bojt”, hvilket betyder så mycket som ett
dug-ligt kok stryk. En språkforskare skulle troligen vilja
härleda sagde ord från allmogens "kota”, (benknota,) hållande
före, att ett, kota-bad följaktligen vore en sådan,
eftertrycklig bastönad eller genompiskning, som kändes ända intill
benen. Men ordets ursprung är helt annorlunda* I
Ekshärad fanns nemligen för flera (kanske 50) år tillbaka en

•) Fört. lår här förutskicka den aomärkniog, att när folkspråket, så
▼al på detta ställe som i kommande socknar, vidröres, • sker sådant i
största korthet, dels för att göra ajelfva texten mindre hårdläst, dels
ock, emedan en särskild bilaga rid reseskildringens slnt kommer att
upptaga återstoden af de sprfikegenlieter, lian i ElMalen uppfattat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:13:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/amwermland/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free